10mila 2017 (2017-04-29)

Hade följt och hejat på vårat ungdomslag och sedan legat och vilat framför storbildsskärmen på damstafetten under dagen. Försökte vila någon timme innan starten gick med Jocke W på str1. Räknade med att han skulle var en bra bit efter, så när första löparen växlade kunde jag lugnt stå kvar och se resten av tätlagen växa innan jag började värma lite. Tiden gick och när klockan närmade sig 23 blev jag lite loj och hungrig, tog en bit av en energibar för att få igång kroppen igen.
Start-1: När jag väl kom iväg uppför backen till första kändes benen verkligen inte bra, men vet att det brukar kunna kännas så i början och att jag brukar kunna komma igång efterhand. Försökte vara noggrann och pricka alla branter och mossar på vägen och fick kontrollen bra.
1-2: Fastnade vid ett stup ner mot första mossen och fick springa lite åt höger, körde sen på med kompassen på de fina berghällarna och tänkte att jag måste ju komma ut till stigen så kan jag följa den innan jag viker av, men någon stig kom aldrig vad jag såg och den otäcka känslan om att inte veta var jag är infann sig. Försökte tänka var jag senast befann mig, men lyckades inte få ihop det, såg en kontroll i en mosse som inte var min, sprang sedan efter en annan löpare till en kontroll och fick då reda på var jag var och kunde därefter ta min.
2-3: Lite stressad körde jag på med kompassen ner mot gulmossen i sänkan innan, tyckte jag visste var jag var och skulle bara runda höjden för att ta kontrollen, blev plötsligt osäker att jag sprungit för långt och vek tillbaka upp på höjden, men fick inget att stämma återigen, fick syn på en kontroll vid en brant och fick veta vilken det var. Olikt mig att göra två så stora bommar redan efter tre kontroller, så stressen blev värre.
4-5: Velade om att springa runt höger eller rakt på ner mot vad jag trodde var en väg...körde rakt på och när jag kom ner mot vägen så insåg jag det är ju en brant..! bara att runda och sen trixa sig ner för de höga branterna som fanns där. Tog sportdryck vid vätskan och uppför backen var det riktigt tunga ben som gick upp. Fick kontrollen bra, men energin var verkligen inte bra kände jag.
6-7: Fick äntligen till en sträcka med bra flyt.
7-8: Blev trött bara av att titta på sträckan, hur ska jag ta den här på snabbaste och bästa sätt, tänkte att jag läser förhoppningsvis in mig vid mossen innan...jag vet bättre men trött och stressad körde jag bara på, kom fram till ett surdrag, såg en kontroll som inte var min, insåg efter någon minut att jag måste vara vid surdraget NV, tog sen kontrollen.
9-11: Gick bra, men väldigt trötta ben.
11-12: Suckade lite för mig själv, inte en svår jobbig sträcka till, fastnade på vägen ner vid några riktigt höga branter, kämpade mig fram, trodde jag var mer rakt på än jag var ett tag, lyckades tråckla mig fram mot kontrollen sakta men säkert. Kom ihop med två andra löpare för första gången.
13-14: Äntligen lite väglöpning tyckte hjärnan, benen var dock inte med på noterna. Liten kontrollmiss, men tog den före de två jag hade sällskap med på vägen.
15-16: Blev ikappsprungen av en annan sträckas löpare som hade betydligt högre fart, kom själv igen men tog kontrollen bra.
16-M: Bara att försöka överleva och ta kontrollerna utan större misstag vilket lyckades.
Var nöjd bara att ta mig i mål, men insåg att det hade tagit vääldigt lång tid. Växlade till Thomas och nämnde att det var den svåraste nattbanan jag sprungit och det håller jag fast vid. Hade behövt en kropp i toppslag för att klara den här banan bättre.
Laget kom 209:a, härlig kämpainsats av alla i laget!